Nu har jag varit på Cykel & Sport i Katrineholm och hämtat lådelcykeln som jag väntat på så länge! Blev skjutsad och tänkte cykla hem. Vädret var inte så lovande, ösregn! Men jag har tur, regnet drar vidare och solen tittar fram. Har inte riktigt funderat på hur cykelvägarna är från butiken och hem till Vad men hur svårt kan det vara?? Lite krångligt visar det sig, kör runt lite i Lövåsen innan jag kommer rätt. Cykeln är inte gjord för att ta sig upp på trottoarer märker jag… och inte göra tvära svängar heller. Gillar ändå att få hjälp i uppförsbacken! Det går utmärkt på fina (dvs utan gupp och trasig asfalt) cykelbanor, gäller att hålla tungan rätt i mun och koncentrera sig, cykelns komfort kan bli bättre. Varenda hål/kotte/sten känns hundra gånger större än vad det är! När jag lämnar asfalten i Katrineholm och kommer in på grusvägen är det riktigt skumpigt, men får bra hjälp i uppförsbackar och lerigt motstånd. De sträckor med mycket vattenpölar och gropar är inte särskilt trevligt varken för cykeln eller mig, alltid är det ett hjul som åker ned i hålet.
Efter 1½ timme och 24 km är jag hemma och känner mig ändå rätt nöjd. Batteriet var fulladdat och nu är det hälften kvar. Benen har knappt behövt jobba men överkropp och armar har fått parera en hel del. Kanske kan bli en kortare cykelsemester på landsväg? Nu ska jag bara få hunden att gilla cykeln också!
